 Omslagsbildens fantasiporträtt av Clémence Isaure anknyter till numrets universitetspolitiska tema. Enligt legenden var Isaure beskyddare av ”Consistori del Gay Saber” (Den glada vetenskapens konsistorium), västvärldens äldsta fortfarande verksamma litteraturinstitution, grundad 1323 i Toulouse, även känd som ”Acadèmia dels Jòcs Florals” (”Blomsterlekarnas Akademi”). Målning av Jules Lefebvre (1834–1912). Friedrich Nietzsche – se Joakim Olssons artikel i detta nummer (s. 272) – publicerade 1882 verket Die fröhliche Wissenschaft, 1887 utvidgat och med undertiteln „la gaya scienza“. |
Hundraelfte
årgången Nummer 10-11 / 2018 Presslagt 21 november Tema: universitetspolitik Kommentarer / Niklas Bruun & Susanna Fellman: Varthän, universitet? Jukka Kekkonen: Varför nedmonterades demokratin vid universiteten? Kristian Donner: Från elfenbenstornet till puben Jessica Parland-von Essen: Öppen forskning och vetenskap i Finland – från Open Access till Open Science Mikko Huhtamies: Pressade universitet för tre sekler sedan Ylva Hasselberg: Akademisk kapitalism och det moderna samhället Tatjana Brandt: Utanför vetenskapen? Stefan Nygård: Humaniora, universitet och samhälle – nya och gamla spänningar Joakim Olsson: Den problematiserade sanningen. Ett nietzscheanskt perspektiv på post-sanningens premisser och potential Gordana Malešević: Na Hye-soks liv och död, och liv Panoptik / Barbro Enckell-Grimm: Ett dokument om två konstnärers liv, verk och engagemang Olav S. Melin: Dubbelbottnad deckare manar till eftertanke Nalle Valtiala: På Universum spelar dårar dårar / Makt och våld i en ond tid Debatt / Anders Björnsson: Medborgarsamhället på nytt |