Nya Argus nr 7 / 2014

Bilden: Hjalmar Hagelstams kraftfulla teckning av Gunnar Björling ingick i tidskriften Quosegos provalbum, maj 1928, som vinjett till en avslutande 36-sidig avdelning med texter och dikter av Björling. Bland annat ingår här den berömda och beryktade dikt- och aforismsviten ”4711 – universalistisk dada-individualism”.
I den första generationen av finlandssvenska modernister var Gunnar Björling både den äldsta och den ”mest modernistiska”. Fredrik Hertzberg nämner honom i sin essä i det här numret som vårt lands ”kanske mest banbrytande språkförnyare”. Också Björlings konsekvent bohemiska privatliv hör till de mest legendariska och anekdotiserade i finlandssvensk litteratur – den biografiska sida av saken som Mårten Westös hörspel förmedlar glimtar av.
Av pjäsen framgår att Björling inte var mycket för ritualer. Vi passar ändå på att fira det ojämna 127-årsminnet av hans födelse (31.5.1887) med ett litet temablock. Ett av tecknen på att Björlings språk och poesi fortsätter vara produktiva är de tre vetenskapliga studier som publicerats vid universitetet i Oslo under 2000-talet (se s. 205 och 210). En av de norska Björling-forskarna, Merete Røsvik Granlund, bidrar i det här numret med en personlig och analytisk essä skriven speciellt för Nya Argus.